Året som gått, 2014

Ett tufft år igen!

När ska det bli ett lugnt år någon gång. Tycker det varit nog av prövningar ett tag nu, visserligen finns där även många ljusglimtar men även mycket sorg att bearbeta.

2014 började tufft med mamma som hade värk och mådde illa. Hon genomgick många undersökningar. Det visade sig att hon hade cancer i lungan och en dålig prognos.
Det blev många behandlingar, mestadels i Sundsvall. Hon blev allt sämre, hade outhärdlig värk, svårt att andas, ångest och kände sig otrygg i vården, både med hemtjänst, sjukvård och till sist äldreboende. Jag försökte att finnas vid hennes sida så mycket som möjligt under den här tiden. Det gjorde ont i hjärtat och inget kan man göra, bara finnas där. Den 13/6 somnade hon in och den 4/7 tog vi sista avskedet vid hennes begravning.

Eländet slutade dock inte där. Min morbror blev inlagd på sjukhus efter ett oturligt fall från ett tak. Han var på bättringsvägen men sedan tillstötte komplikationer. Han avled oväntat den 31/8. Min moster som varit ett stort stöd under mammas sjukdomstid tappade både sin syster och man inom loppet av några månader.

I maj höll hästen bokstavligen på att ramla ut ur transporten. Bara tur att Lina såg vad som höll på att hända. Golvet var genomruttet.

Ljusglimtar då? Jo det fanns naturligtvis en del sådana också. Vår fina son Martin tog sin Civilekonomexamen 24/5.
Det var den varmaste sommaren i mannaminne och vi har aldrig varit ute med båten så mycket som denna sommar.
I juli bytte jag den gamla trasiga transporten till en ny med aluminiumgolv
I oktober blev vår katt kändis i ortstidningen då hon gått från Fjärdänget hem till Gimåt igen. förra gången var 2011.
I november  tog jag utökat B-körkort, vi köpte en ny bil och Kurt och jag gjorde drömresan till New York.

Hästen då? Året började tufft även med Dschinny. Hon blev brunstig i december och blev jättebesvärlig att rida. Slog mot skänkeln och var sur som en ättika. Vi försökte då sätta in en plastkula i livmodern men det visade sig att hon hade en anovulatorisk follikel så det gick inte att få till det. Denna follikel gjorde att hon hade ont länge och var nästan oridbar fram till slutet av januari. Då var hon fantastiskt fin till mitten av mars, då hon lyckades göra illa sig i hagen och blev halt. När vi sedan skulle göra återbesök kunde vi inte åka p.g.a. influensa på anläggningen så besöket fick skjutas på, vilket gjorde att vi kom igång mkt senare än vad vi kunnat men sen så..

Trots allt jobbigt så blev det en bra säsong. Jag har fått bra hjälp av Marc som tränare och det har blivit många fina resultat med Dschinny både för mig och Lina.

Nu satsar jag på start i Msv:B nästa säsong.

Denna december  fick vi så in plastkulan i Dschinnys livmoder så nu får vi väl se om det hjälper mot hennes jobbiga vinterbrunster.