Förra veckan blev Dschinny vrålbrunstig precis som hon brukar i december med tillhörande tittighet och sura miner vid ridning. Hög svansföring och ovilja att gå framåt. Omöjligt att rida med sporrar och skänkla på ordentligt för då sparkar hon bara tillbaka och tjurar.
Var en regional hemmatävling under helgen som vi först hade tänkt stryka oss ifrån men på framridningen kändes hon ändå hyfsad så jag beslöt att ändå prova. Ett felaktigt beslut visade det sig. Hon var "livrädd" för domarna, inte så kinkig på skänkeln men tillräckligt kinkig för att det skulle vara svårt att få fram henne tillräckligt. Suck....Förstörde tävlingen helt, skyggade, stannade upp och höll på. Jag genomförde ändå programmet och hon fick lov att lyda men betyget blev ju uselt. Blandat med 7or och 3or. När sedan Lina red nästa klass var hon inte lika tittig men surnade mest ihop och ville inte jobba. Så surt då hon skulle kunna glänsa genom hela MsvC programmen :(
Men i onsdags denna vecka fick vi äntligen kulan på plats i Dschinnys livmoder! Få se nu om vi slipper dessa jobbiga brunster som hon har under vintern. Vi får hoppas att kulan ligger kvar och att hon svara bra på detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar