I torsdags provade jag att simma. Det är bland det tråkigaste jag vet men förmodar att det är bra träning för både fot och kondition så.... Det var i alla fall riktigt skönt och fungerade jättebra att simma. Visst kände jag av foten lite men inte mycket. Simmade inte så länge för det kan nog vara lätt att förta sig när det går lätt och det var nog tur för på kvällen fick jag sedan sitta med foten i högläge då den var både ond och varm.
 |
| Min fina häst |
Igår kom då den stora dagen! Knappt fyra månader efter olyckan skulle jag kravla mig upp på hästryggen igen. Skräckblandad förtjusning då jag ju fortfarande måste vara försiktig. Lina hjälpte mig hela tiden, vilket ändå kändes tryggt. Trodde att det svåraste skulle vara att komma upp och framför allt ned, men det gick riktigt bra. Lina höll i Dschinny och jag använde mig av uppsittningspallen.
Jag skrittade och Lina gick bredvid hela tiden för säkerhets skull. Största problemet var att foten flexar för dåligt i stigbygeln. Kändes stelt och stumt. Så det blir till att träna på ännu mera innan det fungerar. Suck.....
Dschinny däremot var snäll men verkade mycket fundersam. Hon var mycket uppmärksam och hade fullt fokus på mig hela tiden med ett tydligt öronspel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar