Från ensamvarg till teamtänkande

Jag som alltid måste hålla koll på allt både i jobbet, hemma och runt Dschinny har nu fått lov att verkligen släppa taget och ta emot hjälp av andra.

Igår hämtade Linda mig så jag kunde titta på när hon skulle rida Dschinny. Ulrika fanns redan där hoppandes på kryckor då hon fått ont i sitt knä, som ska opereras till veckan :(  Det var ju meningen att hon skulle rida Dschinny en del men nu får det skjutas på framtiden ett tag. Hon har en kompis, Sanna som var intresserad att provrida. Hon är gillar hoppning, så det passar ju så bra eftersom Linda är dressyrryttare.

Medan Linda red satt vi där vid ridbanan, jag i rullsolen, Ulrika med kryckor och Karin B som ju också skadat sig i en tidigare ridolycka (men mot alla odds kommit tillbaka något helt fantastistiskt). En aning komisk syn, värsta sjukstugegänget. Dschinny var i alla fall så fin och Linda sken som en sol. Sedan provred Sanna och det såg mycket trevligt ut. Dschinny var hur nöjd som helst och hon brukar ju tydligt visa vad hon tycker. Sanna såg också mycket nöjd ut :). Så nu är ridning och skötsel ordnat fram till då Lina kommer hem om två veckor. Jag håller mig numera med ett eget team, Team Ramén, Linda, Ulrika, Sanna, Erna, Zanna m.fl. :)

Hemma igen hade Kurt ordnat med en god morsdagsmiddag för mig och mamma.

Stalltjänst med rullstol och kryckor

På fikatur med Iréne utanför sjukhuset
då jag var inlagd

Har idag haft stalltjänst rullandes och hoppandes på kryckorna. Nja, jag gjorde väl inte så mycket, surrade mest med mina fantastiska medhjälpare. Tänk att det finns så många hjälpsamma själar :) Är så tacksam! Tänk vilket nätverk ridsporten ger. Det är ju inget som man tänker på så mycket annars då det bara rullar på, utan rullstol ;P

Träffade Dschinny för första gången sedan olyckan. Rullade fram rullstolen till den öppna boxdörren och hon kollade genast in mitt gips och rullstolen. Inte ett dugg rädd eller orolig, bara sänkte ned sig för att få gosa med mig på sitt fina försiktiga vis. Hon är ju ändå bästa myshästen! Åhh, vad tungt att inte få rida på så lång tid :(

Nya rutiner i livet

Ja, så är jag nu hemma med nytt gips och ska komma in i några slags rutiner för att överleva. Bryt ihop, kom igen och gå vidare. Klarade av att ta fram frukosten nästan själv ibland hoppande på kryckor och ibland rullande i rullstol. Jag får absolut inte stödja det minsta på foten :(   Kurt hade förberett med att ställa maten på lägsta hyllan. Han hade värmt mjölk till chokladen och gjort kaffet klart. Detta hade han sedan hällt i termosar så jag bara kunde hälla upp. Fatta hur bra gubbe jag har!

Efter morgontoalett och lite sjukgymnastik tog jag tag i detta med anmälan till försäkringsbolagen.

Längtar redan till stallet och min fina häst som verkligen kan ställa till det på olika sätt. Börjar nästan undra om det vilar någon förbannelse över oss två.  Är i alla fall mycket tacksam över all hjälp jag får av goa vänner. Tack!

Nu är klockan bara 9.00. Det kommer att bli en låååg dag.

H-vete!!! Ursäkta mig, men det gjorde ont :(

H-vete!!! Ursäkta mig, men det gjorde ont både fysiskt och psykiskt när alla drömmar att äntligen få en hel tävlingssäsong sprack! och detta för tredje året i rad. Är det inte hästen så är det jag :(

I onsdags skulle jag trimma lite på stora ridplanen inför tävling i Härnösand på lördagen. Red på en stor galoppvolt och Dschinny var hur lydig och fin som helst. Rider ganska nära dressyrstaketet och plötsligt flyger det upp en sten mot plåttunnan(som bokstäverna till ridbanan är på). Den tidigare lugna och lydiga prinsessan förbyts till dramaqueen när det smäller till. Hon fullkomligt exploderar och vid tredje luftsprånget dimper jag i backen med fötterna före. Det kan ju låta bra att landa med fötterna först, men högerfoten vek sig av smällen mot underlaget som för tillfället är oharvat, hårt och stumt. Dschinny stannar direkt och tittar förvånat på mig. Hon verkar tro att hennes matte är någon rodeoryttare som klarar allt. Hmmm....

Stukning tänkte jag men insåg snart att det var läge för ett besök på akuten då jag inte kunde stödja alls på foten. Illa,illa :(   Carina stjutsade så upp mig till sjukhuset och så blev det ju till att vänta.

In på rötngen och så vänta igen. Hade modet uppe men när läkaren kom drog han effektivt ned rullgardinen för mig. Komplicerat brott och frakturer i fotleden. Benbitar lite huller om buller. ev. operation. Gips hela sommaren.H-vete!!!

Nu ligger jag här på sjukan och äter smärtstillande med benet i gips. Ska gipsas om senare i helgen då svullnaden lagt sig. Slipper operation, då benbitarna ändå ligger i så pass bra ordning. Något positivt iaf. och det kunde ju faktiskt ha gått värre. Har inte ens sträckt mig någonstans och har inte ett enda blåmärke på kroppen, bara den förbaskade foten som tog hela smällen.

Hela sommaren med benet i gips. Inte bada, inte rida, inte jobba, inga långpromenader....Kommer att få lappsjuka när jag inte ens kan köra bil.
Det går verkligen troll i mitt tävlande, suck....

Tur ändå att Lina snart kommer hem så hon kan ta över hästansvaret medan jag är konvalecent.
Nu trimmar Linda dressyren. Toppen, toppen! Hon både peppar mig och ser till att hästen behåller formen eller blir förmodligen i ännu bättre form :)
Ulrika, min nya medryttare sedan några veckor tillbaka  är jag också så glad över. Känns helt rätt!
Dessutom har jag ju två toppenhästkötare, Erna och Zanna.
Mycket tacksam över att ha ett sånt bra team och alla andra som erbjuder sin hjälp. Underbart omtänksamma vänner :)

Ulvön på tu man hand :)

Åhhh, vilken underbart avkopplande helg med bästa gubben på Ulvön. En hotellweekend med tre rätters middag var en födelsedagspresent från mig till honom. Måste ju tänka på att vårda förhållandet ibland också då jag mest är på språng annars.

Vi hade tur med det nyckfulla vårvädret.

Här är vi på väg upp till utsiktsplatsen på Lotsberget.   

Många trappsteg blev det.

Här kommer lite vyer därifrån.

Vilken utsikt!

Vi bodde längst ned till vänster. Fin utsikt mot havet :)

Meny:
Räkcoctail med melon och chili
Hjalmargös med saltbakade rödbetor, spenat, pepparrot och färskpotatis
Sticky toffee pudding med kall mandelsås

Vårt fina rum

 Stormen har gått hårt åt träden på ön. Det låg rejäla vindfällen över stigarna. Här tror jag Kurt trasslat in sig lite :)

 Många steg blev det under våra upptäcksfärder på denna vackra ö.

Kände hur avslappningen och lugnet infann sig när axlarna plötsligt ramlade ned under promenaden mot Röharn :)

Turplastrongen



Kolla in min underbart fina plastrong som jag fick i förskottspresent på  50-årsdagen av Amanda och Iréne. Tror nog att det är en riktig turplastrong och går det inte så bra på tävling så kan jag ju säga att jag hade en snygg plastrong i alla fall .





Bra flyt :)

Den här biten i LA:3 programmet är jag rätt nöjd med :)  Sundsvalls ridklubb den 29/4.

Valborg med god mat och många skratt

Valborg firades som vanligt med bästa partygänget. I år var vi hemma hos oss på 32:an. Knytkalas som vanligt och vi stod för huvudrätten. Kvällen inleddes med fördrink på nötlikör. Till förrätt serverade Hörnettborna toast med gravad lax och en underbart god röra. Mums! Till huvudrätt bjöd vi på gratinerade pastarullar med mozarella och skinka i basilikasås. Till detta hade Hallbacksmaffian gjort en god sallad och varma bröd. Gotti, gott gott!
Till efterrätt serverade våra goda grannar fruktsallad med cocos, russin och glass, mmmm......

Så var man proppmätt då och gästerna måste sättas på prov. Ett antal frågor i eldens och ordspråkens tecken. Geniknölarna gnuggades hårt. Till slut korades vinnarna och det blev inte de kaxigaste (Hallbacksmaffian) som vann :) Tyvärr till alla andras förtret så vann de i nästa spel :(  Vi andra trodde naturligtvis att de fuskade och så var det ett livligt argumenterande och skrattande en stund (som vanligt då vi spelar spel) ;)

Mera surr öl, vin och pilkastning så blev klockan plötsligt 01.30. Hur gick det till?